Begreppet ”boutiquehotell” har blivit synonymt med allt och ingenting – men det nyöppnade Stockholms Stadshotell – med sitt djärva namn på svenska och endast på svenska – erbjuder en sällsynt och ovanlig hotellupplevelse genom att återinföra självständigheten, den unika vision som boutiquehotell brukade stå för. Även om namnet kan översättas till ett tidigare svenskt fenomen av ”stadshotell”, äkta mötesplatser som var vanliga under 1960-talet i Sverige, handlar detta barn av restaurangägaren Johan Agrell och hans kollegor om att utvidga vad personlig valfrihet och, ja, komfort kan handla om. 

Hotellet innehåller en bistro, en bar, en matsal – alla utförda för att leverera Agrells oneurotiska och ja, glada matlagning till hotellgäster och besökare. Det är varmt trä, det är ohindrade möten mellan svenskt och internationellt, det är gediget utan att vara pompöst – och allt är inrymt in ett perfekt restaurerat stadspalats som balanserar mellan Södermalms mest postmoderna jättekvarter och  Medborgarplatsen vinylskivor och sotarmössor.

Ett telefonsamtal från Johan Agrell var starten på Smålands återlansering. Likt en kock på jakt efter råvaror var Agrell på jakt efter nyproducerade varianter av hans älskade vintageexemplar av Småland. Ursprungligen hette stolen bara Småland, men när vi såg den i bistron blev namnet självklart. Den nya Småland är en bistrostol. Gediget byggd på landet, förfinad nog för stan.